Visselblåsares skydd stärks
Den 17 december träder den nya visselblåsarlagen i kraft. En lag som ersätter en annan, för att matcha EU:s minimikrav. Vad är nytt då?
Den nya lagen innehåller nya krav och rättigheter jämfört med tidigare lagstiftning. Inom vissa verksamheter finns det redan sedan tidigare såväl skyldigheter som skydd för den anställde som upptäcker missförhållanden på en arbetsplats. Den nya lagen kompletterar annan lagstiftning och lagen gäller både inom all privat och offentlig verksamhet. Lagstiftningen är dispositiv, så genom kollektivavtalsreglering har parterna möjlighet att enas om förtydliganden och preciseringar av lagens regler enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Arbetsgivaren är fortsatt skadeståndsskyldig gentemot en visselblåsare om denne utsatts för repressalier. Som i den tidigare lagstiftningen ligger bevisbördan på arbetsgivaren och det går inte heller nu att avtala bort visselblåsarskyddet.
Att kunna anmäla utifrån allmän intresse är nytt. Den nya lagen skyddar även de som visselblåser om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av informationen. Tidigare gällde skyddet endast de arbetstagare som slog larm om ”allvarliga missförhållanden, som fysiskt och psykiskt våld eller bedrägerier.
Med den nya lagen utökas vilka som omfattas av skyddet. Den nya lagen skyddar förutom arbetstagare och inhyrda arbetstagare även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer i företagsledningen och aktieägare som är verksamma i bolaget. Dessutom omfattas personer som arbetar hos underleverantörer och entreprenörer. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma.
Lagen ställer nya krav på interna rapporteringskanaler och rutiner för rapportering och uppföljning för företag som har 50 eller fler anställda. Företag med mindre än 50 arbetstagare behöver inte införa interna rapporteringskanaler och rutiner för rapportering och uppföljning. Personer som rapporterar om oegentligheter vid sådana företag omfattas däremot av det skydd mot repressalier vid rapportering som lagen anger.
Så det är framför allt större arbetsgivare som får större krav på skriftliga rutiner. De ska kunna redogöra för hela processen: vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporterna hanteras och dokumenteras, hur missförhållandena utreds samt hur återkopplingen ska ske. Med större arbetsgivare menas minst 50 anställda som får en skyldighet att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning, som ska kunna ske muntligen eller skriftligen. Lagen bygger också på att rapporteringen som huvudregel ska ske internt först. Större företag, med 50 till 249 anställda, kan välja att dela rapporteringskanaler med andra. Senast i december 2023 ska dessa företag ha den interna rapporteringskanalen på plats. Om företaget är har minst 250 anställda så ska den interna rapporteringskanalen vara på plats senast den 17 juli 2022.
Den nya visselblåsarlagen är en anpassning till EU:s direktiv som antogs i oktober 2019 och som ska vara genomfört i alla EU-länderna, senast just den 17 december 2021.
En visselblåsare är en person som slår larm om att något är fel på en arbetsplats, myndighet eller ett företag, oftast genom att berätta om det i media. Det kan röra sig om ett brott, missförhållanden, sexuella trakasserier, oönskat beteende eller annan komprometterande information.
Arbetsmiljöverket är utsett till tillsynsmyndighet vad gäller företagens rapporteringskanaler.
Nya a-kasseregler 2025 – vad innebär det för arbetsgivarintyget?
Den 1 oktober 2025 trädde nya regler för arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Den största förändringen är att ersättningen nu baseras på inkomst i stället för arbetad tid. Syftet med …
Arbeta ihop med redovisningskonsulten – få bättre kontroll och trygghet i företaget
Allt fler företagare arbetar direkt i sina ekonomisystem. Men det är först när du och din redovisningskonsult arbetar tillsammans som du får full nytta – och kan göra konsulten till en …
Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst hos Bolagsverket
Bolagsverket har lanserat e-tjänsten ”Sök företagsinformation”, som ersätter den tidigare tjänsten ”Söka ett ärende eller se om en årsredovisning kommit in”. Den nya tjänsten samlar …
Deklaration 2026: Tips för privatpersoner
Den 4 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd. Här har vi samlat några viktiga saker att kontrollera och tips som kan …
Misskötsel i arbetslivet – vad du som arbetsgivare behöver göra
Misskötsel på arbetsplatsen skapar ofta osäkerhet och svåra överväganden för arbetsgivaren. Vad är du skyldig att acceptera – och när måste du agera? För att hantera situationen …
Srf konsulterna tipsar: Digital brevlåda för företag
Ungefär 6,5 miljoner privatpersoner har i dag en digital brevlåda. Motsvarande siffra för företag är 300 000. Vilka är fördelarna för ett företag att använda en digital brevlåda och …
Srf konsulterna tipsar: Sänkt matmoms till 6 procent
Nu är det beslutat – skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Många företag kommer att omfattas av momssänkningen på livsmedel. Det här …
Deklaration 2026: Har du koll på nyheterna?
I årets deklaration möts många av en ny e-tjänst hos Skatteverket. Samtidigt införs nya regler för avdrag för ränteutgifter och ett höjt skattefritt sparande på investeringssparkonto. …
Regelkrångel bromsar tillväxten – så undviker du att administrationen tar över
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste …
Dags för semesterårsskifte – detta gäller före den 31 mars
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som …