Svaret är ja. Det kallas att man fattar beslut per capsulam.
Om alla styrelseledamöter är överens kan styrelsen fatta beslut utan styrelsemöte. Beslutet och att det har fattats utan styrelsemöte (per capsulam) ska antecknas i ett protokoll. Beslutet blir giltigt när alla styrelseledamöter har skrivit under protokollet. Motsvarande gäller om alla aktieägare är överens. Då kan de fatta beslut utan bolagsstämma. Beslutet blir giltigt när samtliga aktieägare har skrivit under protokollet. I aktiebolag med många aktieägare är det därför i praktiken svårt att fatta beslut utan bolagsstämma.
Bolagsverket har tidigare ansett att per capsulam beslut ska undertecknas med datum vid varje underskrift och att det är det senaste datumet som är datum för beslutet. Det har Bolagsverket ändrat.
Det här gäller numera för beslut per capsulam, det vill säga för beslut utan styrelsemöte/bolagsstämma:
Sedan införandet av GDPR i Sverige har riktlinjer utarbetats. Nyligen uppdaterades riktlinjerna kring personuppgiftsincidenter.
Ett exempel: Du ska mejla en lista till en extern part med uppgifter om 15 personer. Uppgifterna som skickas är namn, e-postadresser och allergier. Ingen har skyddad identitet. Det sker ett misstag och alla personer får en kopia på mejlet med allas uppgifter. Du upptäcker detta direkt, kontaktar alla som har fått mejlet och ber dem att slänga listan. Behöver detta anmälas till IMY som en personuppgiftsincident?
Svaret är nej om man utgår från de riktlinjer som EDPB* nyligen har publicerat.
För att underlätta om ett företag råkar ut för en personuppgiftsincident har EDPB publicerat ett dokument med riktlinjer utifrån typfall av tidigare inträffade incidenter. Detta för att företag ska veta vad som är korrekt hantering. Kortfattat är att incidenten inte har någon avgörande påverkan på personerna. Detta eftersom de blev kontaktade direkt efter att misstaget upptäcktes. Rekommendationen är att kontakta de som inte skulle ha mejlet och instruera dem om att de ska slänga mejlet och att de inte har rätt att använda uppgifterna framöver. Det behövs i detta fall inte göras någon personuppgiftsincidentsrapportering till Integritetsskyddsmyndigheten.
EDPB:s kommentarer på fallet ovan finns i riktlinjerna, 6.3 CASE No. 15: Personal data sent by mail by mistake.
Detta är den andra versionen av dessa riktlinjer och de antogs den 14 december 2021 och publicerades den 3 januari 2022. Riktlinjerna omfattar
*EDPB, European Data Protection Board, eller på svenska, Europeiska dataskyddsstyrelsen är ett oberoende europeiskt organ som bidrar till en enhetlig tillämpning av dataskyddsregler i hela Europeiska unionen och främjar samarbete mellan EU:s dataskyddsmyndigheter. EDPB utfärdar riktlinjer, rekommendationer och praxis för GDPR.
Den 19 januari blir det nya förutsättningar för läkarintyg. Om riksdagen antar regeringens förslag den 2 februari. Och då träder den nya lagen i kraft den 7 februari. Rörigt? Ja lite…
Regeringen har som förslag att, mot bakgrund av den ökade smittspridningen och den ökade belastningen på hälso- och sjukvården, återigen ta bort kravet på läkarintyg.
I samband med ändringsbudet #1 för 2022 aviserades att kravet på läkarintyg slopas. Arbetsgivaren är ju skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde kan styrka nedsättning av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av, så om den anställde är sjuk i covid-19 eller annan sjukdom är irrelevant.
Dessutom ansåg regeringen att det är lämpligt att den tillfälliga lagändringen om läkarintyg ska tillämpas för viss retroaktiv tid för de fall där läkarintyg inte har uppvisats vid tidpunkten för ikraftträdandet. Och ikraftträdande är den 7 februari. Det innebär att från den 19 januari till den 6 februari slopas kravet på läkarintyg, men det fanns inget riksdagsbeslut förrän den 2 februari.
Däremot kan Försäkringskassan fortfarande kräva ett läkarintyg utifrån ett läkarintygsföreläggande. Ett läkarintygsföreläggande är Försäkringskassans beslut om att en anställd ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan arbetsgivaren be att Försäkringskassan att göra det.
Slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden bedöms kunna öka sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. Totalt beräknas antalet sjuklönedagar öka med drygt 5 procent. Arbetsgivarna kommer att få ersättning för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt under tiden från och med den 1 december 2021 till och med den 31 mars 2022. Ersättningens storlek bestäms dels av sjuklönekostnaden, dels av arbetsgivarens totala lönekostnader. Den ersättningen ska då kompensera en del av den extra kostnad arbetsgivarna får.